torsdag 4 februari 2010

Min älskade son

Börjar bli lite nervös.. Det börjar komma närmre nu.. Snart är han tonåring. Om detta är lilla tonårstiden så är det bara hålla tummarna.. Det jag är orolig för är om vi verkligen gör rätt? Om vi gör fel blir han knäpp då som vuxen eller helt osocial?? Han kan vara helt underbar & dagispersonalen har många gånger medans han gick där frågat mig hur jag kunde få sådan underbar kille... Och visst är han det.....Bara testar mammas tålamod lite...

Mamma älskar dig, Simon!!

2 kommentarer:

  1. Ja, det är ju därför man går igenom de där fotograferingarna.. Fast det var ingen fara, de har inte förvärrats sen förra gången, och då sa de att det hade varit konstigt om jag inte haft några förändringar eftersom jag har haft diabetes så många år. Så, jag ska dit igen om ett år. Jag tycker det är bra att de har koll på det. Vilket påminner mig om att jag borde få komma till den vanliga läkaren snart.. :-P

    SvaraRadera
  2. Du skall se att han nog växer upp till en helt vanlig och go tonåring :) Med två tonåringar i huset så vet man i alla fall att man lever ...ha ha... Ibland är Alva nästan lättare att tas med. Inte så lätt att ryta åt en tonåring som är huvudet längre ;)

    SvaraRadera