Rädd

I natt vid 01 tiden vaknade jag av att jag hade superont i höger arm. (Superont = jävligt ont) Hela jävla armen var bortdomnad. Jag mådde också fruktansvärt illa..
Tankar som; biverkningar på metforminet (snäll tanke), till propp, hjärtinfarkt, tumör m.m ( mindre snälla tankar) for igenom huvudet.
Satte mig på toaletten & försökte väcka armen & se om jag behövde kräkas eller svimma. Svimmar gör jag ofta när jag mår grymt illa. Konstigt,men så funkar min kropp.

Gick & lade mig efter en stund & var alldeles kallsvettig, låg med lampan tänd & hade panikångest..Var det nu min tur att åka på något? Jag är livrädd för att dö.. Ligger & tänker länge innan jag till slut kan somna av ren trötthet. Men den där panikångesten sitter kvar idag med. Mår fortfarande jätteilla & har ont i magen. Och har även ont i musklerna i höger arm.. Inte skönt!!

Kanske dags att fixa i ordning barnen & hoppas att Simons kompisar inte glömmer honom idag.