Jag har jobbat på i motvind, kämpat och fixat en massa här hemma och inte fått någon hjälp..
I tisdags på vår 13 årsdag meddelade jag mannen att detta funkar inte längre, jag vill flytta!!!
Det hela har resulterat i tandgnissel, gråt, prat med mera..
Och vi har verkligen suttit ner & pratat något som vi inte har gjort på JÄTTELÄNGE!
Det kanske är att hoppas för mycket att det ska bli förändringar, men jag ger det ändå en "chans" till. Vi får ta ett litet steg i taget, men bara att jag har ställt ner foten och sagt ifrån är stort för mig. Jag har vågat säga" NEJ!"
Men jag tänker inte nöja mig med halv skit nu, utan nu är det allt eller inget!
Men oj! Menar du flytta från området eller flytta ifrån mannen? Oavett vad så är det ju bra att ni har börjat prata och kommunicera med varandra.
SvaraRaderaMen jag håller med dig, man ska inte nöja sig med mindre. Allt eller inget är ju faktiskt det som måste gälla...
Kramar E
Flytta ifrån mannen tänkte jag mig... Men nu får vi se vad som händer.. Ger detta några månader...
RaderaFör ska man funka ihop i 40 -50 år till så måste vi göra förändringar..
Vill sända styrkekramar till dig. Kram Sofia L.
SvaraRaderaJa, det är sant. Ska det vara "tills döden skiljer oss åt" så måste man mår bra i förhållandet och kämpa. Helt rätt att ge det tid och se vart det leder.
SvaraRaderaIbland måste man se till sig själv och sätta sig själv främst, det är inte egoism utan handlar om att överleva...
Kramar