Så var det ju det där med att släppa kontrollen...

Mamma & jag bokar in att vi ska åka & simma på torsdag och jag meddelar maken planen.. Och säger även att då kommer jag bli borta 3 kvällar nu denna veckan då det också är föräldrarmöte 2 kvällar. Och sedan säger jag bara " Om inte du vill gå på något föräldrarmöte" Han sade då att han inte är bra på att återberätta vad som sägs, men då säger jag att det är lugnt.
Han kommer gå på dotterns föräldrarmöte på onsdag och fastän min kontrollbehov pockar på det hela så ska jag låta han gå.. För både hans skull och min. Jag måste släppa in honom i familjerollen & ta ett steg tillbaka och om jag ska må bra och orka måste jag även dela med mig av ansvaret..

Kanske kan detta bli något bra..
Jag tänkte bara på detta med att jag ska åka själv med barnen till Göteborg nu till helgen, det är nog nyttigt för både han och mig. Vi behöver inte hänga ihop som siamesiska tvillingar. På dessa 13 år som vi om 9 dagar har varit tillsammans på är det INTE många nätter vi INTE har delat säng.
Det är när han har legat inne på sjukhuset pga diabetes, hjärtinfarkten, ögonskadan och så 2 nätter när jag har legat borta.